Sparris och tålamod

Nu plockar vi sparris fram till midsommar på de äldsta plantorna.

Sparrisen står i en odlingsbädd kantad av smultron och i år hamnade en rad sockerärtor även där. Först trodde jag att en hel del av de nya plantorna strukit med under förra torra sommaren men de tittar upp sakta med säkert. En del såg jag inte för alla ärtor!

Jag såg dem först då stänglarna stack upp genom alla blad. Det gör inget för de skulle ändå inte plockas i år. Att längta efter egen sparris är att vänta. Vänta på att de får skördas först då plantorna vuxit till sig. Vänta på att de tittar upp för våren är sval.

Inne bland sparris i odlingsbädden växer chili och paprika. Den trivs inte så bra. Får se hur det går.

På vissa plantor sitter ganska stora frukter. Klart att de vill ha mer värme än vad det är just nu men jag läste även att det inte gilla våra ljusa långa dagar. Att de växer på sig först när dagarna blir kortare igen. Vi får se!